Jobb, halsont, serier

Fredag efter min första fulla arbetsvecka med mina två jobb i var sin av Stockholms utkanter (ljudtekniklärare på gymnasium i Norrtälje, musikhandledare/gitarr- och baslärare på No Remorse i Handen)… Båda jobben är kul så det är klart värt allt pendlande (som fungerar bra för läsning av allt som Freddie lurar på mig från Serieteket). Är dessutom utslängd ur lägenheten vid Mariatorget sen en vecka tillbaka och tillbaka hos Lisa i Sickla (inget fel med det, men Upkars lägenhet är underbar) och har hela veckan fått stå ut med en fruktansvärd smärta i halspartiet vilken hänger sig kvar trots flitig självmedicinering med honungste och Laphroaig.

I lördags gjorde jag en snabbvisit hos lägenheten i Hultsfred för så roliga saker som att hämta räkningar… Räkningar som jag hade vissa problem att betala eftersom min bankdosa slutat fungera och jag för närvarande inte har något giltigt leg, vilket gör att jag inte kan få någon ny (och vilket försvårar processen att få ett nytt, giltigt leg, à la moment 22). På ockerbanken vill de ha femtio spänn per räkning om man gör på the good old fasioned way men det är bara att bita ihop och punga ut. Kronofogden får mig inte ännu.

På pendlingarna fram och tillbaka över länet (och landet) har det som sagt blivit en del serieläsande… Plockade upp lite nytt hos Freddie i fredags. Först blev det en antalogi med superhjälteserier av Alan Moore som fick mig att inse att jag har väldigt svårt för trikåhjältegenren, även när det är välskrivet. Största behållningen var avsnittet om Jokern som avslutar boken i fråga. Bättre var i så fall Gaimans The Books of Magic om den glasögonprydde unge potentielle magikern Timothy Hunter vilken en viss populär barnboksförfattare verkar ha plagierat. Neil Gaiman skriver bra som vanligt och den är fantastiskt vacker att titta på. Stilen påminner nästan mer om fantastiska Moonshadow än om Sandman. Jinx av Brian Michael Bendis är av mer realistisk stil. Svartvitt, mörkt, noirish, våldsamt. Mycket bra, som Tarantino i serieform.

Håller för närvarande på med sjunde och sista volymen av Grant Morrisons Invisibles. Invisibles förtjänar nästan ett inlägg i sig… Sammanfattningsvis är det en riktigt riktigt flummig serie, i princip en modern version av Robert Anton Wilsons och Robert Sheas The Illuminatus! Triology (full text), full av konspirationer, droger, magi och sex, referenser till både populärkultur och historiska händelser och personer, anarkister och individualister ställda mot kontrollsamhälle och konformitet samt jordens undergång som viktigt element i storyn (vilket i Invisibles förstås är sagt att inträffa 2012…). Givetvis kommer vi inte undan talet 23 heller. Klart läsvärd alltså!

Nu drar jag strax till Göteborg för att träffa Popkollisar.

Popkollo Elektro på Youtube

Max filmade och lade upp dessa filmer på våra grymma elektrokidz på Popkollo! Ett bra sätt för mig att testa den fancy embed video-funktionen…

Månadssymfonin – Kraftbanan

Maggot Custard – Water

Les Bonbons – All that disco light

Electro Sisters – Mysterious Love / Jammin

Tiny Tiny Electrons – Electronic Caveman / Rocket Fuel (som redan fått två gig bokade efter detta!)

Knut-Anton – Max

Jasmine, Caroline & Amanda – Have you got a tambourine?

Det var en helt fantastisk konsert (eller två helt fantastiska konserter) och 20 underbara dagar i Popkollobubblan!